Jag hittade en sötkatt då jag lyfte på överkastet. På husses sida så klart, han som är lite allergisk.
I går gick jag både en promenad på förmiddagen och följde sedan med maken på kvällen för att prova slalomkläder till honom. Jag såg ett spöke i spegeln vid provhytten. Fy sjutton. Blek och ämlig. Trött. Svajig. Jag tror att jag tog ut mig, för i dag har jag suttit i soffan hela dagen.
Tack och lov känns ögonen bra. Det är en riktig häxsjukdom det här, som i värsta fall konverterar dig till tunnhårig med klotögon och hjärtflimmer. Ögonbesvär är dock vanligast bland yngre och rökare.
Ja, ja...allt ordnar sig. Jag drömmer om revansch, träning och att få må bra igen och att känna igen mig själv. Jäklar liksom! Jag har ju gjort den här "resan" en gång tidigare och vet att det går! Då man sedan återuppstår, är det nästan värt det. Nästan.
Sista veckan i april har jag tid på nuklearmedicin för att mäta och greja inför radiojodbehandling. Innan dess har vi ju bokat Åre, som just nu känns som ett väldigt osäkert kort. Jag vill och hoppas kunna åka dit på söndag, men kommer tyvärr inte att kunna åka skidor som ju var planen. Hjärtat tål inte träning så länge man är "giftig". Musklerna är borta. Kroppen värker, som ständig träningsvärk. Allt detta sker för att kroppen/hjärnan helt plötsligt tror att sköldkörteln är ett "konstigt" organ och börjar skapa en massa antikroppar mot den.
Min förhoppning är att tablettbehandlingen ska hjälpa snabbt som sjutton och ge mig extra ork. Har ätit dem i en vecka nu och har man tur, ska effekten kunna komma efter 2-4 veckor. Håll tummarna! Vore ju kul bara att sitta i en annan soffa och se ut genom andra fönster några dagar. :D
Nya prover på fredag. Efter Åre är det tänkt att jag ska börja jobba igen.