65 mil norrut avverkade i dag. Nu har vi åkt 130 mil på två dagar. Hur orkar man, kanske någon undrar... Faktum är att det går hur bra som helst. Jag älskar Autobahn! Trafiken flyter på så bra och de flesta kör bra. Vi turas om att köra, jag och maken. Då jag sitter bredvid kollar jag strikt på kartan och följer med där vi åker. Tyskland känns "nästan som hemma" på ett bra sätt.
Ibland kraschar jag lite Candy. I dag har vi lyssnat på gamla kentgodingar nästan hela vägen. Bra att vi slängde ner kentboxen i packningen.
Och tjohoo - jag hittade mig en Internethörna på vårt hotellrum här. Bara att koppla in sladden liksom. :)
I morgon når vi Sverige igen! Mycket fint! :D
Jag gillar verkligen att vara ute på resande fot, men hemma är ändå bäst på något vis. I natt hade vi ett riktigt skithotell rent utsagt. Fint läge, men slitet badrum och lyhört som sjutton ut mot korridoren. Rum precis intill hissen och jag vaknade ungefär 100 gånger under natten som gick. Då det äntligen blev tyst på hiss och folk med klackar, började maken snarka. Nej, tacka vet jag lugnet hemma i byn.
Jag gillar verkligen att vara ute på resande fot, men hemma är ändå bäst på något vis. I natt hade vi ett riktigt skithotell rent utsagt. Fint läge, men slitet badrum och lyhört som sjutton ut mot korridoren. Rum precis intill hissen och jag vaknade ungefär 100 gånger under natten som gick. Då det äntligen blev tyst på hiss och folk med klackar, började maken snarka. Nej, tacka vet jag lugnet hemma i byn.
