Visar inlägg med etikett Kristinaloppet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kristinaloppet. Visa alla inlägg

tisdag 22 oktober 2013

My prescioussssss!





Förra året, då jag blev klar med min Tjejklassiker, har jag inget minne av att det fanns någon Tjejklassikermedalj. Dessa finns ju om man gör En svensk klassiker och nu har de tydligen även kommit med medaljer för Tjej- och Halvklassikern. 

Jag har längtat varje dag i 2 veckors tid. I dag låg den i postlådan. Åh, lovely! Tung och gedigen. Min absolut snyggaste "trofé". 

Detta är brons. Vad jag förstår skulle jag få den i silver om jag gör en till Tjejklassiker. Sedan guld? Ja, jag är ju lite på gång och har gjort 25% av den i och med Lidingö Tjejlopp förra månaden, men planen är ju att göra en halva nästa år. 

De är smarta det där klassikerfolket, de vet precis hur de ska få folk att anmäla sig till fler lopp. 

... och jag behöver inte tillägga att jag aldrig fick några medaljer som barn/ung va? Jag tar igen det i vuxen (tant)ålder - och är grymt stolt över dem. ;) 

Vid såna här högtider åker medaljlacket fram och naglarna målas i matchande kulör. Jag och medaljen skålar i en liten skvätt rött och funderar över var i huset den ska få pryda sin plats. 

Dagens träning: Gym 25 min, 15 min stakning + 10 min rodd.

lördag 11 februari 2012

Kristinaloppet 2012-02-11

Kristinaloppet i Norberg 12-02-11
Nu har jag landat i soffan, fått mig en öl efter att ha tagit ett långt, varmt bad. :) Konstigt nog känner jag ingenting i kroppen, men det kanske kommer i morgon. 

Vad ska man säga om Kristinaloppet då? Det kanske är svårt för mig att säga, eftersom jag har inte har någonting att jämföra med. Det är första gången någonsin jag åker 3 mil skidor och det är första gången jag åker ett skidlopp överhuvudtaget.

Innan start var jag så jäkla nervös! Starten gick och första 15-20 minuterna var jättesega, eftersom jag nästan stod längst bak i startgruppen och hade många framför mig och det gick otroligt sakta första sträckan. Ovana åkare låg i snabba ledet och många åkte brett och med stavarna rätt ut, så det var omöjligt att åka om. Då vi varit igång 20 minuter, trodde jag att jag missat några nedräkningslappar - och blev förvånad då första kom, som deklarerade 29 km kvar! What?! Insåg redan då att det inte gick att räkna med någon jättebra tid. 

Sedan lossnade det lite i trängseln, jag kunde åka lite snabbare och hade världens bästa glid (tack pappa!), så jag gled om de flesta i backarna. Fästet var också bra och där får jag väl tacka mig själv som vallat med 6 st lager blå extra - som var perfekt för dagens -4 grader. 

Kilometerna tickade ned och då vi åkt 7 km dök första "depåstoppet" upp. Jag drack blåbärssoppa och energidryck. Var redan då ganska trött, men det var nog mycket som satt i huvudet också, eftersom man visste att det var 2,3 mil kvar. Passade på att byta från mössa till pannband, då jag var riktigt varm. Midjeväskan är perfekt för lite extrasaker som man behöver ha med. 

Sedan började det gå lite lättare. Då det tickat ned till 20 km kvar kändes det rätt bra - även om jag hade väldigt dålig tid p g a den sega starten. Insåg att det nog inte skulle gå att åka på 3 timmar. Därefter åkte vi ut på en is, som var väldigt platt och bra - det kändes roligt och jag började tänka att jag nog skulle fixa det! Lite medvind och solsken hade jag dessutom.

Nästa depåstopp och mellantid kom då det var 17 km kvar. Då hade jag varit igång 1½ timme och alltså åkt 1,3 mil. Tog en kopp blåbärssoppa och gav mig iväg snabbt. Spåret vände åt ett annat håll och det blev slitigt, iskallt och motvind. Man tog ut sig riktigt mycket, redan innan backarna from hell dök upp. Jeeeesus! Först uppförsbackar som gick ända upp till himlen och sedan grymma nedförsbackar. Där fick man försöka tänka positiva tankar och ta hjälp av lite plogning ned. Tack och lov att det stod mycket folk efter spåret och ropade på klingande dalmål "Heja heja, kämpa kämpa". 

Sista 5-6 kilometerna var riktigt jobbiga. Hade ingen ork alls att ta i något efter det backiga partiet, bitvis kändes det som om jag gick på skidpromenad. Sista 2 kilometerna var jag så grymt trött att det kändes som om jag skulle ramla ihop. Jag vet faktiskt inte hur jag tog mig i mål, men då jag såg att målet närmade sig, kändes det så jäkla bra. Jag fick min medalj och jag fixade det! Trots få skidmil i benen den här säsongen och en segdragen förkylning senaste 2 veckorna, som gjort att jag fått ofrivillig träningsvila.

Maken stod och väntade i mål och tog lite foton. Supersnällt av honom att kliva upp med mig kl 05.30 i morse, köra till Norberg t o r (30 mil) och stå och frysa i 3½ timme - för att jag skulle få genomföra en av mina drömmar. ♥

Nu är 25% av Tjejklassikern gjord och jag sitter här i soffan med laptopen i knät och medaljen runt halsen. :) Tiden blev 3:16:11, vilket jag är nöjd med - även om jag gärna skulle ha velat åkt på 3 timmar.


Uppdaterat med matchningen nagellack/medalj - hej Libby! :) Hur kunde jag glömma?

Måååål!

Tjohoooo!

Åkte mina 3 mil på 3:16:11. Är ganska  nöjd, eftersom jag hoppades på att åka på mellan 3 timmar och 3½ timme, men är rätt sur över vilken tid det tog i början - innan alla leden hade börjat "rulla på". Första kilometern tog nästan 20 minuter! :(

Mer bilder kommer - först mat och ett varmt bad!


Blåbärssoppa!

17 km kvar! :)

I startfållan


Redo?! Hjäääälp! Jag ser ju toktrött och livrädd ut... :)