tisdag 28 oktober 2014

Diamantfil in da house



Pappa puttrade förbi på motorcykeln med en diamantfil till mig i eftermiddags. Tjohoo! Nu kan jag vässa spetsarna på rullskidorna (på stavarna) så ofta jag behöver. :) 

Det här var då verkligen någonting man aldrig trodde att man skulle behöva - OCH bli glad för, bara för några år sedan.

8 kommentarer:

  1. Jag förstår att du menar stavarna till rullskidorna.
    Tack för god kaka med hallon...den var god.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men så klart! Hade jag skrivit fel... ha ha.. har ändrat det lite nu. :)
      Kul att du gillade min nyttiga kladdkaka. :)
      Kram!

      Radera
  2. Diamantfil har jag aldrig använt, däremot hade vi diamantkniv när jag jobbade på ögonoperation ;-)
    Kram J

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oh, fy... allt med ögon låter fy tycker jag... :S
      Kram!

      Radera
  3. Men perfekt, ett träningshinder mindre!
    Jag har bokat in mig på ett till spinningpass på fredag och det roliga är att vi blir 5 st härifrån kontoret denna gång :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, så roligt! :) Vi är också ett helt gäng här på jobbet som smiter upp och tränar tillsammans emellanåt, det är så mycket lättare då. :) Orkar inte en, finns det alltid någon annan som tjatar.

      Radera
  4. Ä. Trodde det var en nagelfil. En nagelfil i diamant liksom. Vardagslyx i höstmörkret :)
    annamariasvardag.blogg.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hi hi... ja, det vore något det. :) Jag blev dock gladare över en stavspetsfil i diamant. Alla är vi olika. ;D

      Radera