Efter att ha varit trött som en zombie hela dagen, trots sovmorgon och kvällspass - åkte jag till Hemlingby på hemvägen för en springrunda. Efter 500 meter tänkte jag befriande tankar, om att detta blev min sista joggingrunda någonsin. Nu ger jag helt enkelt upp och struntar i det här med att springa. Men, se då började benen att mata på av sig själva (nja, någorlunda i alla fall) och för första gången på länge fixade jag en 3-kilometersrunda utan att gå ett endaste steg. Långsamt ja, men ändå.
Jag tyckte att det gjorde ont överallt i dag, redan innan jag ens fått fart. Vädret var som vanligt kvalmigt och svettigt, ansiktsfärgen högröd och plågad.
Men... lite gott kändes det ändå efteråt. 3:an i Hemlingby är ganska backig, den sista halvan i alla fall.
Nu blir det skönt med lite sömn!
Dagens träning: Som ovan.

heja camilla
SvaraRadera:) Tack! :)
RaderaSprang du hela vägen alltså? Asbra jue!!
SvaraRaderaKram
Haha... ja! Tack snälla. 3 km låter inte mycket, men för mig är det lååångt!
RaderaKram!
Gilla gilla!!!!
SvaraRaderaKram
Men äntligen!!! :)
RaderaKram! Nu hoppas jag även fixa 5:an som du!
Kram!
Du ser, när man minsta anar det! Bra där!
SvaraRaderaPlötsligt händer det! Haha! :) Skulle gärna vilja få till en 5 km också, innan Bellman.
Radera