onsdag 19 september 2012

Det händer inte mycket här...


Hösten är bra mysig ändå...
Jag sprang i går och det gick ap-dåligt igen. Dåligt flås och ont i benen. Det känns som att jag inte får ned luft i lungorna ordentligt då jag springer, utan att luften bara vänder i halsen ungefär.

Invigde ett par av mina nya löpartights i alla fall och det var ju det mest roliga med joggingturen - som blev 3 km i Näsboda, varav jag sprang kanske 2 km.

Det ska bli _så_jäkla_skönt_ då Lidingö är färdigt nästa helg och jag inte behöver tvångsspringa mer. Någonsin! Hurraaa!

Jo, jag är ju anmäld till Tjejmilen 2013... men det tar jag i så fall itu med framåt nästa vår/sommar och då i rätt skor från start.

13 kommentarer:

  1. Här händer inte heller mycket, tentapluggar och har ingen ork till något annat. Men vi kommer att fixa Lidingö, på ett eller annat sätt. Tjejmilen är annat, mest bara jäkligt kul:)
    kram

    SvaraRadera
  2. Heeeeej:0)
    Jag e dö nere! Värsta deppet:0/
    Znark! Allt känns jobbigt:0( buhuhu!
    Kram kram:0( här händer inget heller:0(
    Fin ljusbricka;0)

    SvaraRadera
  3. Känner lite så där med cyklingen, borde jag inte ha bättre flås o styrka i benen nu efter 92 mil? Jag tycker inte det... eller är det bara den förbenade motvinden som gör att man inte känner så. Snart blir det bil!!!

    Kram

    SvaraRadera
  4. Hahah ja tvångsspringa kommer jag aldrig göra... Det kommer bara inte hända!

    SvaraRadera
  5. vilken mysig ljusbricka!

    låter verkligen superjobbigt att tvångssringa- förstår att du ser fram emot att få loppet överstökat och så får du snart börja åka skidor istället ;)

    kramkram

    SvaraRadera
  6. Heeeej gumman!
    Länge sen, men jag följer din blogg såklart :)
    Det kommer gå jätte bra ska du se att springa Lidingöloppet för dej. Själv sprang jag Stockholm halvmarathon förra helgen hahaha, det var riktigt jobbigt kan ja lova trodde ja skulle dö efter 15 km. Var nog det jobbigaste jag någonsin gjort. Benen bar mej inte när jag kom över mållinjen. Men sååå kul det var :)Jag sprang ihop med pappa min. Trodde aldrig jag skulle klara av att jogga/springa hela 2,1 mil. Så kan jag klara detta så klarar du det med gumman;)

    Saknar dej!! Stort lycka till nu. Hälsa alla på jobbet från mej.
    KRAMAR
    //Madelene (din sekreterarkollega i Jönköping)

    SvaraRadera
  7. Uh, tvångsspringa - det låter inte bra. Vore ju själva den om du inte kan få någon positiv upplevelse av löpandet! Må nästa helg bli bra!

    SvaraRadera
  8. Du kommer att klara det, ladda med lite go musik. Jag har varit ute och sprungit en runda i morgonrusningen här i berlin. Nu ska jag äta frukost. Ha en toppendag. Kram

    SvaraRadera
  9. Du klarar det som vanligt såklart! :-)
    Men ta det lugnt så att du inte får skador för livet. Du måste lyssna på din kropp.
    Kram!

    SvaraRadera
  10. Svar: Vad roligt att du har likadan jacka!!

    SvaraRadera
  11. haha.. tvångsspringa... du är rolig du.

    SvaraRadera
  12. Myspysig ljusbricka!
    Kramen och trevlig helg!

    SvaraRadera
  13. Ulrika: Vi ses nästa söndag vid start, men sedan kommer du inte att vilja dra på mig, för jag kommer att vara tvungen att gå det mesta av sträckan med mina onda ben. :(
    Kram!

    Lillkakan: Nämen, kram till dig! Blev du så deppig då vi åkte? ;) Hoppas att du är piggare och mår bättre nu. Kraaaam!

    Malin: Men heja dig! Snart 100 ju! Jag tog bort min cykligsruta, då den stannat på 55 mil och jag insåg att det nog inte skulle bli något mer...
    Kram!

    Cia: Nä, det är bland det tristaste man kan ägna sig åt, även om man vid varje försök vill tro att det ska gå lite lättare och kännas lite roligare.

    Nina: Brickan härmade jag Gabriella med, hon hittade den på Jysk. :)
    Usch ja - fy för springning, skidåkning är ju i alla fall roligt. :D
    Kram kram!

    Madde: Nämen heeej sötaste! Jag saknar dig både på Facebook och på bloggen ju. Även Catta saknar din blogg. Och dig så klart!
    Du har ju blivit värsta hurtbullen! Halvmaraton... du är galen! Ha ha... :)
    Skulle väldigt gärna vilja se medaljen och bli lite avundsjuk. Roligt att göra det tillsammans med din pappa också. Tyckte han att det var lika kul/jobbigt?
    Kraaam tillbaka och jag ska hälsa tjejerna, pratade med Catta om att du skrivit på min blogg i går.

    Librarybeth: Ha ha... ja, det låter lika trist som det är för mig. :D

    Susihus: Jag har tappat bort min iPhonehållare att ha på armen, men i dag fick jag en ny som jag klickat hem, så då blev det i alla fall roligare att gå. :D
    Jogging i Berlin låter coolt! :) Kram!

    Minagladadagar: Ja, jag har givit upp springningen nu. Att gå fort går hur bra som helst, men så fort jag försöker mig på att springa 1 km eller mer, då börjar det värka i benhinnorna. I dag gick jag först 4 km och sedan testade jag att springa mjukt och lätt i 1,5 km - men nej, jag fick ont. :(
    Kram!

    Junitjej: Japp! :D

    Linda: Hihi... ja, men det är ju sant! :D

    Marialivet: Tackar och tack detsamma till dig! Ljusbrickan brinner varje kväll, men med några ljus åt gången - annars äter den upp alla våra värmeljus ju. :)
    Kram!

    SvaraRadera