fredag 25 februari 2011

Antiklimax!

På väg till start med make, kusin och hennes man. Själv har jag inga skidkläder på... är inte riktigt frisk och vill inte riskera hälsan.
Riktigt sur och ledsen är jag.

16 kommentarer:

  1. Men nej, Camilla! Vad ledsen jag blir för din skull! Kramar!

    SvaraRadera
  2. Vännen, vad tråkigt att det skulle bli så. Fast ändå bra att du inser vad som är bäst för din hälsa, även om det är trist. Du får heja ordentligt på de andra och att vara på plats kommer säkert vara helt speciellt bara det. Kram och hoppas att du kryar på dig snart.

    SvaraRadera
  3. Nä vad trist! Vet ju hur mycket du såg fram emot det hela =/

    Fast nya chanser nästa år =)

    KRAM

    SvaraRadera
  4. Men nej STACKARS STACKARS DIG... åh vad jag tycker synd om dig. Du som sett fram emot - laddat upp - räknat ned. Förkylingar borde förbjudas. (jag hade nog inte kunnat hålla mig. Jag hade åkt - fast lite lugnare)

    SvaraRadera
  5. Oh nej! Det är inte sant vad tråkigt! Oj oj. Vad jag lider med dej just nu. Fy farao vad trist. MEN tänk vad mycket härlig skidåkning du fått fram tills nu! F'låt inte meningen att låta flåshurtig eller något sådant. Det är helt ok att riktigt sura och deppa över ett sådant här antiklimax men sedan kan du vara stolt över din finfina träning!! kram från Beth

    SvaraRadera
  6. Vad trist, vännen :=)

    Kram på dig

    SvaraRadera
  7. Åh vad trist! Förstår att du är besviken och ledsen. Stor kram & hoppas du kryar på dig snart!

    SvaraRadera
  8. Stackars stackars dig; så himla typiskt! Krya på dig och kramar!

    SvaraRadera
  9. Jätteotur Millan!!!
    Lider verkligen med dig. Du som kämpat, tränat och sett fram emot den här kortvasan.
    Duktigt att du gjorde ett mycket klokt val att inte åka. Har man, som du, febersvettas hela natten ger man sig inte iväg 3 mil på skidor dagen efter. Kram mamma

    SvaraRadera
  10. Nej vad ledsen jag blir för din skull..Du som har kämpat på så bra och sett fram emot detta så länge..
    Det måste finnas nån mening med att du inte kan starta fast du inte ser det nu..Så brukar jag tänka när jag får motgångar..Tänker på dig
    KRAM

    SvaraRadera
  11. Så ledsen för din skull men för mig har du ändå genomfört denna tävling med beröm godkänt! Är mer än övertygad om att du hade gjort ett stålande resultat.
    Fasen vad tråkigt Camilla att det blev så här...
    Bra ändå att du är rädd om hälsan och lyssnade till kroppen. Kram

    SvaraRadera
  12. Nina: Buhuuu! :( Tack för din förståelse. Kram!

    Uje: Tack så jättemycket snälla du. :)
    Det var inte meningen att jag skulle åka i år helt enkelt. Jag måste tänka så.
    Det var kul att stå vid mål och heja in maken i alla fall, som åkte på jättebra tid. Kram och tack!

    Miss M: Tack! Ja, absolut. Men just nu känns det som om jag aldrig vill anmäla mig igen. :(
    KRAM!

    Linda/Candygirl: Hade jag varit ombytt och haft skidkläder på mig vid start hade jag åkt. Det var grymt att stå kvar då alla andra fick åka.
    Jag hade ju haft värsta feberfrossningarna på natten och svettats floder, så jag var nog ganska i dåligt skick. :/

    Librarybeth: Tack vännen! Så klart att du har rätt. Jag har fått jättemycket pepp och tränat extra p g a detta lopp. Helt klart!

    Sabina: Blähä!!! :(
    Kram och tack!

    Omentjej: Tack snälla du. Och varmt lycka till i morgon. Tänker på dig ska du veta. I förhållande till dig blir mina "problem" som en liten knappnål i en höstack. Kram!

    Molly: Ja, supertråk! :/
    Tack vännen! Kram!

    Mamma: Jag vet... Det var någon mening med det. Nu får jag fundera över hur jag ska göra nästa år, eller om jag "ger mig" med detta försök. Kram kram!

    Vår gata i stan: Tack! Helt rätt tänkt. Jag försöker också tänka så. Allt som händer, händer av någon typ av mening. Jag kanske hade dött i spåret eller brutit foten eller brutit ihop eller vad som helst. Kram!

    Miss WW: Under ett helt år? Nja... kanske då...

    Borthy: Tack vännen! :) Absolut, jag vet också att jag hade klarat att åka runt. Eller jag tror det i alla fall. Jag ska ut och åka 3 mil innan den här säsongen är slut i alla fall, det ska jag banne mig. Har ju som mest åkt 2,2 mil hittills i livet.
    Kram!

    SvaraRadera
  13. Självklart ska du göra ett nytt försök nästa år. Kram mamma

    SvaraRadera
  14. Stackars dig! Känner med dig men så skönt att du tog rätt beslut.

    SvaraRadera
  15. Mamma: Japp, det ska jag göra. :) Har bestämt mig för det.
    Kram!

    Annebelle: Tack! ♥

    SvaraRadera